13 juni 2024

No Russia Clause

I december förra året antog EU-kommissionen ett nytt sanktionspaket mot Ryssland. I artikel 12 g i förordning (EU) 833/2014 anges en skyldighet för EU-företag som exporterar vissa produkter till länder utanför EU att inkludera en så kallad ”No Russia Clause” i avtal med motparten.

Vad är ”No Russia Clause”?

Det är en bestämmelse som förbjuder köparen av produkterna att sälja dessa vidare till Ryssland (vidareexportklausul). Syftet med bestämmelsen är att stärka EU:s sanktionspaket mot Ryssland. EU vill förhindra att varor och teknik som kan stärka Rysslands militära förmåga når landet. Genom att bestämmelsen inkluderas i avtalen minskar risken för kringgående av bestämmelserna om exportförbud till Ryssland.

Vad inkluderar skyldigheten?

Företag som säljer produkter som omfattas av sanktionerna måste:

• Förbjuda vidareexport till Ryssland och vidareexport för användning i Ryssland genom särskild avtalsklausul.
• Säkerställa att det finns rättsliga åtgärder som aktualiseras om köparen bryter mot klausulen (t ex rätt till uppsägning av avtalet eller vite).
• Underrätta berörd myndighet (för närvarande regeringen) vid kännedom om överträdelse mot förbudet om vidareexport till Ryssland.
• Klausulen bör också identifieras som en väsentlig del av avtalet.

Överträdelse av sanktionsreglerna kan medföra böter samt fängelse för styrelseledamöter eller VD.
 
Vilka produkter gäller det?

Det handlar om tidigare sanktionsbelagda produkter men även nya produkter, som samtliga anges i bilagor till EU-förordningen. De sanktionsbelagda produkterna är varor och teknik inom flyg- och rymdindustrin och produkter såsom flygbränsle, bränsletillsatser, vapen och ammunition och vissa elektroniska komponenter.

Vilka länder omfattas?

Kravet på att införa en vidareexportklausul gäller vid export till så kallade tredjeländer, alltså länder utanför EU. De länder som är undantagna är EUs ”partnerländer”, det vill säga USA, Japan, Storbritannien, Sydkorea, Australien, Kanada, Nya Zeeland, Norge och Schweiz.

Hur påverkar detta befintliga avtal i företaget? 

Om företaget exporterar produkter som omfattas av sanktionerna, ska avtal från och med den 20 mars 2024 innehålla en vidareexportklausul. Detta innebär att existerande avtal måste ses över och anpassas. För avtal ingångna före den 19 december 2023 tillämpas en så kallad ”grace period” till den 19 december 2024. Dessa avtal måste innehålla en vidareexportklausul först om de fortsatt gäller efter den tidpunkten.