29 november 2024

Lagen om granskning av utländska direktinvesteringar

Lagen om granskning av utländska direktinvesteringar (UDI-lagen) trädde i kraft 1 december 2023. Lagen syftar till att skydda svenska säkerhetsintressen och förhindra investeringar som kan innebära risker för Sveriges säkerhet och allmänna ordning. Lagen innebär att investeringar i vissa svenska företag inte får genomföras innan de anmälts till Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Vilka investeringar omfattas?
Lagen gäller för investeringar i svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet och det inkluderar bland annat samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet. Det omfattar bland annat sektorerna energi, vattenförsörjning, transport, och kommunikation. Andra exempel är verksamheter som hanterar kritiska råvaror, känsliga personuppgifter, tillverkar krigsmateriel eller utvecklar strategiskt viktig teknologi. Anmälningsskyldigheten gäller oavsett i vilket land investeraren har sitt säte eller medborgarskap. Även svenska investerare och investerare från andra EU-länder behöver anmäla investeringar i företag som omfattas av lagen. Det är dock bara utländska investeringar (från länder utanför EU) som kan förbjudas eller förenas med villkor för godkännande.

När krävs anmälan?
En anmälan måste göras till Inspektionen för strategiska produkter (ISP) innan investeringen genomförs om investeraren får ett betydande inflytande över ett bolag. Anmälningsplikt gäller vid inflytande som motsvarar eller överstiger 10, 20, 30, 50, 65 % eller 90 procent av rösterna. Varje gång en ny tröskel passeras måste anmälan göras, även om tidigare nivåer redan godkänts. Annan typ av inflytande som medför anmälningsplikt är om investeraren får rätt att utse styrelseledamot. Även koncerninterna omstruktureringar kan omfattas. Målbolaget som bedriver skyddsvärd verksamhet är skyldigt att upplysa investeraren om att anmälningsplikt gäller.

Vad granskar ISP?
ISP bedömer om investeringen kan påverka Sveriges säkerhet eller allmän ordning negativt. Myndigheten analyserar särskilt om investeraren har kopplingar till länder utanför EU eller om tidigare verksamhet kan innebära risker för svensk säkerhet. Även investeringar genom EU-baserade företag kan granskas om de ytterst har kopplingar till länder utanför EU. ISP kan även initiera granskning på eget initiativ om det finns säkerhetsrisker.

Vad händer om en anmälan uteblir?
Om en investerare genomför en anmälningspliktig investering utan anmälan, kan sanktionsavgifter upp till 100 miljoner kronor utdömas. Även målbolaget kan drabbas av sanktioner om de lämnar felaktig eller ofullständig information till ISP. Transaktionen blir dock inte automatiskt ogiltig, men investeraren kan ställas inför rättsliga och ekonomiska hinder som riskerar att försena eller omöjliggöra investeringen. Sanktionsavgifter kan utdömas även vid andra överträdelser av UDI-lagen.

Hur påverkar UDI-lagen transaktioner?
Den nya lagen har stor betydelse för både företagsförvärv och riskkapitalinvesteringar i Sverige. Transaktioner som omfattas av UDI-lagen måste planeras noggrant med god marginal för ISP godkännande. En granskning kan ta upp till sex månader vid djupgående prövning, vilket påverkar transaktionens tidslinje. Det är viktigt att aktieöverlåtelse- och investeringsavtal villkoras av att ISP godkänner transaktionen i de fall UDI-lagen är tillämplig.

ISP har sedan lagen trädde i kraft tagit emot drygt 1000 anmälningar, ett fåtal har lett till fördjupad granskning och ingen investering har förbjudits. Detta är inte en heltäckande information om UDI-lagen. Titta gärna förbi vårt kontor eller välkommen att höra av dig till oss om vill veta mer!