10 maj 2021

Några tankar om årets bolagsstämmosäsong

Vi börjar närma oss slutet av säsongen för årsstämmorna i börsbolagen, och det har sannerligen inte varit som vanligt på detta område heller. Med stöd av den tillfälliga pandemilagen har börsbolagen (med några enstaka undantag) valt att hålla sina årsstämmor helt utan att någon deltar fysiskt. Omröstningarna har istället hanterats genom förhandsröstning, antingen via brev eller genom att använda någon av de elektroniska poströstningstjänster som finns tillgängliga på marknaden. Kraven på att kalla till årsstämman på visst sätt och att offentliggöra information senast en viss tid före stämman mm. ligger kvar som vanligt, men gamla tiders folkfester där lokaltidningen betygsatte stämmomaten är långt borta. Istället får bolaget (om man som vi har valt att i de flesta fallen anlita poströstning.se) på årsstämmodagens förmiddag ett mail där alla avgivna röster mm. redovisas, och baserat på detta upprättar man sedan årsstämmoprotokollet, gör anmälningar till Bolagsverket och så vidare.

I skrivande stund är vi ungefär halvvägs igenom våra stämmor (ProLegal sköter om sju kunders årsstämmor), och vad man kan konstatera är att antalet representerade röster vid stämmorna har stigit, vilket väl inte är så förvånande med tanke på att aktieägarna slipper närvara fysiskt eller utfärda fullmakter, och istället kan klara av röstandet på några minuter framför datorn. Bland de utländska institutionella ägarna (främst amerikanska fonder av olika slag) kan man se en ännu tydligare tendens än tidigare år att rösta nej till alla föreslagna styrelseledamöter och till förslag i ersättningsfrågor. Skälen till detta sägs vara en rädsla för att annars bli ansvarig för vad personer man varit med om att rösta fram kan komma att ställa till med; som svensk jurist kan man inte göra mycket annat än att stilla skaka på huvudet åt deras i denna del märkliga sätt att hantera saker.

Något som de allra flesta bolag passat på att göra i år är att i sin bolagsordning införa en möjlighet för styrelsen att samla in fullmakter inför en bolagsstämma, och att även i framtiden kunna ta emot förhandsröster (något som möjliggjorts av sentida ändringar av aktiebolagslagen). Att ha stämmor helt utan fysiskt deltagande som i år kommer dock troligen inte att vara möjligt framöver, för det skedde med stöd av den tillfälliga pandemilagen, men det kommer troligen att ställas krav från aktieägarkollektivet att börsbolag även i framtiden möjliggör förhandsröstning för dem som inte kan eller vill delta fysiskt i stämman.

Lagändringar inom konsument- och marknadsrätt

Med anledning av den ökade digitaliseringen inom konsumenthandeln har det under 2022 skett omfattande lagändringar i bland annat marknadsföringslagen och distansavtalslagen. Det har även kommit en ny konsumentköplag. Syftet med…

Läs vidare

Klagomål till IMY 2021 – verksamheter rekommenderas se över rutiner

År 2021 tog Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), tidigare Datainspektionen, emot över 2600 klagomål. IMY:s klagomålsrapport, som presenterades i somras, visar bland annat att drygt 2000 av klagomålen gällde dataskyddsförordningen (GDPR), men myndigheten…

Läs vidare

Nya regler i lagen om anställningsskydd 2022

Den 30 juni 2022 trädde nya regler i lagen om anställningsskydd (LAS) ikraft som ska börja tillämpas från och med 1 oktober 2022. De nya ändringarna syftar till att modernisera…

Läs vidare