13 mars 2019

Nya lagen om skiljeförfarande har trätt i kraft

Den nya lagen om skiljeförfarande trädde i kraft den 1 mars 2019, och gäller för skiljeförfaranden med säte i Sverige som inleds efter det datumet. Den nya lagen är resultatet av nästan fem års arbete för att uppdatera 1999 års skiljeförfarandelag.

Ändringarna i den nya lagen är förhållandevis små, med det huvudsakliga syftet att modernisera och effektivisera den nuvarande lagen.

Bland nyheterna i den reviderade lagen finns följande:

• Prövningstillstånd i Högsta domstolen. Lagen inför krav på pröv­nings­till­stånd för att tillåta Högsta dom­sto­len att be­grän­sa sin pröv­ning till en viss pre­ju­di­kat­frå­ga. Nuvarande lagstiftning kräver redan hovrättens tillåtelse för överklagande, men detta tillstånd är inte begränsat, utan målet prövas i dess helhet av Högsta domstolen.
• Tillämplig materiell rätt. Den nya lagen ger skiljedomarna uttryckligt mandat att bestämma vilken materiell rätt som ska tillämpas på tvisten då parterna själva inte enats om detta, en situation som oftast uppkommer i internationella skiljeförfaranden. Lagen innehåller dock ingen bestämmelse som ger ledning för skiljedomarna i valet av materiell rätt.
• Uppdragsöverskridande som klandergrund skärps. Under den nya lagen ska en skiljedom upphävas endast om skiljenämndens upp­dragsö­ver­skri­dan­de san­no­likt på­ver­kat ut­gång­en av må­let. Detta krav har tidigare funnits i viss dokt­rin och prax­is, men blir nu uttryckligt i lagen.
• Klanderprocessen. Klanderfristen förkortas från tre till två månader från den dagen då parten fick del av skiljedomen. Hovrätten kan i vissa fall tillåta muntlig bevisning på engelska utan tolkning till svenska, vilket underlättar och effektiviserar processen för utländska parter.